Ibland man rädd för vad personer kan åstadkomma, ibland blir man glad, idag blev jag glad för att Ina fick en jättebra artikel publicerad i NA. Den handlade om Staffan Werme/Ylva Wessman incidenten. Ina skrev att det inte bara är män i politiken som tar i lite för hårt (Tänker på tonen) utan även kvinnor, kvinnor från den nuvarande oppositionen som kanske ännu inte lärt sig hur man beter sig när man inte är i majoritet.
Jag blir rädd när jag ser socialisternas påhopp på Werme, hade jag skrivit en artikel hade jag nog använt mig av termer såsom, Fjanterier, Omoget, och opolitiskt. (Vilket förklarar varför jag inte gjorde det).
Rädd blir jag också när jag ser två unga starka kvinnor må dåligt över att de vill ha samma plats i en styrelse, jo ett visst mått av konkurrens kan vara bra, men ibland går det fel. Då man ser detta och de båda känner sig missunnade den åtråvärda platsen pga. att alla människor visar sitt tycke på olika sätt blir jag ledsen. Att alla andra inte låter dem förstå att det kanske inte är posten som är det viktiga utan det samarbete som om de bara lärde sig att hantera skulle göra dem två tillsammans till så oerhört starka. Jag tycker mycket om båda kvinnorna men ser dem förgås, den ena mer öppet än den andra, men alla har olika sätt att hantera saker på.
Klockan tickar och det är inte långt kvar, inte alls långt kvar tills helvetesmånaden brakar lös. Helvetesmånaden menar jag väl inte riktigt men det känns tungt i bröstet av att tänka på det. Under slutet av februari och i Mars kommer jag knappt vara kontaktbar, jag ska ha processpel, 2 tentor, åka på försvarsutbildning, ställa upp i ett val, åka på ledarskapsutbildning och starta en ny organisation. Jag kan lika gärna be om ursäkt nu om jag inte alltid har den tiden jag skulle vilja ha att blogga, att svara på frågor och att ta emot telefonsamtal, jag kommer att göra det bästa jag kan men i mitt huvud kommer det att finnas en brytning, en brytning som kommer att göra att jag kanske tappar humöret och att min fina Niclas blir lidande. Detta vill jag inte och ber som sagt om ursäkt. Tack gode gud för mina onsdagar, Ella är nog den tillsammans med Niclas som har hållt mig flytande de senaste månaderna. Dock kommer jag efter mars månad att försöka slappna av, och bilda ny kraft för att förhoppningsvis driva liv och lust framåt.
Jag borde sätta mig och plugga nu, men politikern tar över, hänger hellre på nubbs och börjar på nästa kurs som handlar om arbetsrätt. Jag vill så mycket men det finns så lite tid. Borde stänga av inför helgen och bara låta tankarna försvinna ett tag, men det är svårt. Skall göra ett försök men risken finns att I'll be back.
LUV
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hej Sofia,
Jag har lite reaktioner på ditt sätt att uttrycka dig.
Vad exakt är det som är fjantigt, omoget och opolitiskt? NA:s fria val att skriva om en händelse som 62 kommunfullmäktigeledamöter (alla utom presidiet) såg, inklusive ett stort antal åhörare + en journalist från NA? Är det fjantigt av Ylva Wessman att det blev så? Har hon påverkat händelseförloppet, eller kan det kanske finnas en viss skuld hos Staffan Werme att detta skedde inför öppen ridå?
Dessutom är det ju så att även ett antal högt uppsatta borgare har kritiserat Wermes agerande. Han tar dessutom själv avstånd från det.
Då vore det kanske lite klädsamt av dig att inte kalla det som sker nu för en "Werme/Wessman-incident", när det i själva verket handlar om en Werme-incident.
Att händelsen gick ut i media är väl väldigt bra, nu kan vi fokusera på någonting som uppenbart är ett stort problem. Alldeles uppenbart har Staffan Werme en stor del i det, (se bara hur han uttrycker sig på sin blogg), men jag tror nog att vi alla, generellt, kan bli bättre på hur vi agerar gentemot varandra.
Jag tycker det vore passande om åtminstone vi unga politiker kunde lära oss att faktiskt hantera varandra med respekt. Vi är alla engagerade i någonting vi brinner för. Vi har alla privatliv, fritidsintressen, arbeten, studier som pockar på och tar tid. Då kan vi väl åtminstone vara snälla mot varandra under tiden!
Nåväl, ett långt inlägg, men från hjärtat :) Ses på onsdag, för om du undrar vem jag är så är jag en av alla trevliga sossar i din nämnd.
Allt gott,
John
John,
Du har spännande reaktioner på Sofias kommentarer om det som hände mellan kommunpampen & vänsterpartisten. Oroligt känns att blir en massa stohej om detta men politiken i övrigt känns avlägsen. När ska sossarna kritisera oppositionens politik istället för personfrågor? Jag tycker inte på något sätt att det ska undvikas att uppmärksamma denna händelse i plenumsalen men jag tycker att sossarna mest skjuter skarpt i glashus. Hur trevligt agerade era egna företrädare förra mandatperioden?
& återigen var är er politik?
Med all vänlighet,
Jonna
Hej Jonna,
Vi väljer inte stohejet, det gör media.
Däremot så kritiserar vi er politik dagligdags! Dock är det ett problem att ni gör så väldigt lite. Det finns inte så mycket att kritisera, i och med att ni inte ännu presenterat så mycket politik.
Men hittills har vi kritiserat bland annat borttagandet av rätten till heltider, att ni ännu inte presenterat någon investeringsbudget vilket gör att verksamheten blir lidande och att ni trots det börjar med vissa investeringar och kallar fullmäktigebeslut en formsak, att ni utser 27 manliga ordföranden men bara 6 kvinnliga, att ni inte har något klimatmål i er budget, att ni tänker införa vårdnadsbidrag, att ni inte presenterar var (och att) ni lägger sparbeting på verksamheterna trots att kommunen förra året gjorde ett enormt överskott, att ni bara pratar om, men inte satsar på stöd till utsatta kvinnor och barn... med mera, med mera.
Är du intresserad av vår politik får du gärna hänga med i www.ettorebroforalla.se (den enda ständigt uppdaterade hemsidan för politiska partier i Örebro.)
Så är det :) Hoppas vi ses nån gång, ha det gott!
Skicka en kommentar